Nu på kvällen stod det hoppning på schemat! Vi ställde upp en tvåkombination, men det avståndet stämde aldrig så vi körde bara en oxer istället. Vi testade ett nytt bett också, innan hade han hack men nu testade vi nått kombinationsbett. Det var mycket bättre, han slappnade av och hängde sig inte i handen lika mycket.

Idag stämde inget för mig. Avståndsbedömningen och hoppsitsen var som bortblåst.. Suck. I början dummade han sig lite, och sprang på sidan av hindret. Sen när han väl hoppade var jag dålig med att trycka av honom ordentligt, så han la till ett halvt galoppsprång innan hindret så det blev några roliga skutt (och bilder..). I slutet kändes det i alla fall mycket bättre, när han fick hoppa lite på fart (han är inte riktigt igång, så han orkar inte hoppa helt på kraft än) och när jag slutade rida som en nybörjare.
Bjussar på lite bilder, superkassa men vad kan man förvänta sig när det är en icke fotograf + mörkt ridhus?





Väl tillbaka i stallet provade vi hans nya fina Schockemöhle-täcke! :) Han hade fått massa annat snyggt också, bland annat ett mörkblått HV Polo-ridtäcke (som han har på hoppbilderna)

Idag spenderade jag 45min på att försöka få bort lite päls från lille Sancho. Tyckte inte det blev mycket mindre, men tydligen fick jag bort en hel del..

Hittade en jättebra artikel som jag tänkte dela med mig av. Hittad här.

Dom här benskydden är riktigt bra! De åker inte av som vanliga benskydd kan göra, tack vare att det finns en knapp på den långa flärpen (haha, ja vad det nu kallas) som sitter som berget. De skyddar även runt hela benet, passar bra när man hoppar. Är extra tåliga mot svår terräng och vatten. Kostar runt 535kr, finns här.  

Vill du att din blogg ska bli bedömd av mig? Släng iväg en kommentar, så lägger jag till dig på kö-listan ;) Hehe!

Jag kommer ihåg när jag för 2,5 år sedan satt och kände som att jag aldrig kom framåt inom ridningen. Jag red på ridskola en gång i veckan, i en grupp med 12 personer - och ni kan ju gissa hur mycket uppmärksamhet man fick av ridläraren.. Jag ville så gärna ha egen häst, och jag tjatade på mamma, men som ni kanske förstår fick jag bara nej till svar. Tur var väl det, jag hade aldrig klarat av en egen häst då! Då började jag istället leta efter en häst att rida några dagar i veckan i alla fall, men inte heller det funkade så bra. Jag la ut en annons, men fick bara oseriösa svar. Mamma och pappa kollade med hästfolk dom kände, men ingen sökte medryttare just då. Det kändes bara så hopplöst.

Men nu sitter jag här, och har inte bara en utan TVå underbara hästar att rida. Det jag vill säga till alla er ridskoleryttare  är - ge inte upp! Ibland känns det som att allt bara står still, det händer inget nytt och man vill ha en häst NU. Börja kika runt efter en medryttarhäst, men hittar du ingen just då så är det inte hela världen. Din tid kommer! Det kanske tar något år, men när det väl händer så kan jag lova att det var värt att vänta. Istället för att sitta och deppa ihop - se till att lära dig så mycket som möjligt så att du är väl förberedd för din framtida häst ;)

Nu har jag haft min sista ordentliga sovmorgon på länge. Känns helt sjukt att lovet redan flygit förbi, jag har fått alldeles för lite gjort. Men lov är ju faktiskt till för att sova bort, hehe ;)

Ska strax byta om från morgonrock till ridkläder, och åka upp till Sancho. Tror jag rider i paddocken idag, han behöver mjukas upp litegrann. Efter det drar jag direkt till stallmöte i Mirres stall, för att få träffa dom människorna i det stallet. Haha, lite nervöst, jag tycker faktiskt det är ganska jobbigt att träffa nytt folk. Men det ska nog gå bra, har redan träffat några av dom så helt nytt blir det inte :)

Det verkar som att många uppskattade mina bloggtips, och det gav mig en liten idé. Hur vore det om jag skulle köra en liten bloggbedömningsgrej? Jag är inte direkt mycket för att totalsåga andra, därför lär det väl bli lite snälla bedömningar men ändå med tips på vad som kan förbättras + saker som redan är bra! Jag skulle kolla på innehållet (såklart), hur väl ni följer ett visst tema, designen, om inläggen är välskrivna, och annat som jag kanske lägger märke till. Som sagt, ingen sågning, bara lite tips! Skulle det vara intressant? :)

Jag är lite osäker på det här med att betala för att vara medryttare på en häst. Här på landet (haha) så är det inte vanligt att hästägare tar betalt, men det är ju desto vanligare runt stora städer. Det är ju lite större konkurrens i storstäderna (fler folk - mindre hästar), samtidigt som det kostar mer att ha en häst uppstallad där. Många hästägare skaffar ju en medryttare för att de själva inte riktigt har råd med alla kostnader, och låter medryttaren betala för att rida 1-2 dagar i veckan. Samtidigt som jag förstår hästägaren tycker jag det är ganska fel, i alla fall om det är så få dagar i veckan och om det bara är vanlig motionsridning. Har man inte råd riktigt råd med sin häst, då tycker jag det är bättre att man skaffar en halvfodervärd istället för medryttare. När man är medryttare gör man ju någon en tjänst, man tar hand om hästen när ägaren inte har tid, det ska man inte behöva betala för. Halvfoder, ja då delar man ju på kostnader och ansvar, och det tycker jag är ett bättre alternativ om man är ute efter att få pengar.

När jag inte hade någon medryttarhäst för 1,5 år sedan hade jag säkert kunnat betala för att få rida någon häst. Hade det varit samma situation idag hade jag nog resonerat likadant. Man gör väl nästan vad som helst för att få rida, right? ;) Men jag tycker det är fel av hästägaren, det är lite utnyttjar-varning på det. Fast detta är ju rent allmänt, finns säkert andra fall där jag tyckt helt annorlunda. Skulle ni kunna betala för att vara medryttare på en häst? Varför/varför inte?

Jag tror faktiskt jag kan kalla mig själv bloggberoende, eller bloggskadad rättare sagt ;) Jag tänker på ett eller annat sätt på bloggen HELA tiden. Det första jag gör på morgonen är att logga in här, och det sista jag gör på kvällen är att logga in här. Jag väljer oftast dagens outfit till Sancho så det ska de bra ut på bloggen och jag börjar fundera ut hur jag ska skriva "dagens ridpass" redan innan jag suttit av hästen. Har jag inte bloggat ordentligt en dag får jag dåligt samvete. Man kan säga att det verkligen blivit en del av min vardag. Men jag gillar det, för det är riktigt roligt! Jag får så gulliga kommentarer, som gör min dag lite extra bra. Plus att jag får skriva, vilket är något jag älskar. Skulle jag tvingas sluta blogga hade det kännts tomt. Undrar om det här är hälsosamt? ;) HAHA

Det blev en mysig solskenstur runt på vägarna, varken långt eller kort. Ville inte rida iväg alltför långt, utan det blev mer en lära-känna-varandra-tur! Mirre var pigg och studdsig, i början gick han och taktade konstant men sen lugnade han sig. Jag tror han börjar takta när han tycker det blir tråkigt, för när jag gjorde lite skänkelvikningar och flyttade bakdelen/framdelen så fokuserade han på det och lugnade ner sig. Blev lite galopp också, och i då är han nästan identiskt med Sancho faktiskt - stark men ändå lydig. Skönt för då vet jag att jag får stopp på honom ;) Han var ganska vaken, inte direkt tittig men han ville ändå hålla koll på vad som hände. Han kollade lite extra på några får, och när vi gick över broar så spände han sig. Men tyckte ändå det gick väldigt bra!

Och här kommer dom efterlängtade bilderna! Han är inte speciellt fotogenisk om man säger så, HAHA! Men jag lyckades få tre normala bilder på honom ;) Visst är han söt?

Kikade på Ponnyakuten del 6 igår och fastnade lite för vad Olivia sa:
 
"Tipsen från dom som rider western är ju självklart bra att ta åt sig, man får ju ta åt sig av alla tips och sen får man ju tänka lite 'vad kan jag använda till min häst?', eller så får man lägga dom i huvudet för man kanske kan använda dom till någon annan häst sen."

Har inget att tillägga, she said it all! :) Här har ni Olivias blogg föresten.

Jag är nog inne i en redigeringsperiod, haha! Hoppas ni inte tycker det är alltför jobbigt ;)

Denna gången blev det en bild på superfina Linn & Brave Heart! Inte jag som fotat, det kanske ni förstår haha. Blev väldigt nöjd med den här bilden, ganska stor skillnad också! Vad tycker ni ? :D
Edit: Såg att det blev väldigt mycket kontrast, min dataskärm lurar mig.. Suck.


Jag har;
- klonat bort staket/onödigt
- lagt till mer mark underst på bilden (beskär den så det blir vitt underst, sen klonar jag över det vita med mark)
- gjort bakrunden suddigare
- lagt på skärpa på ekipaget
- ökat kontrasten
- mixtrat med färgerna/ljuset

Ja, idag har jag faktiskt ridit två gånger. Jag kan inte säga något utförligt än, för jag själv vet faktiskt inte så mycket. Jag har i alla fall varit och "provat" en häst, som ev. behövde ridas några dagar i veckan. Mina armar är som spagetti nu efteråt, haha! Den var ganska mycket större än Sancho, och redigt stark. Men annars var den väldigt trevlig. Kul att få hoppa lite också :) Ägarna verkade också väldigt bra att ha och göra med, så det känns bra. Får se vart det leder.

Detta betyder absolut inte att jag ska sluta rida Sancho, det skulle jag aldrig göra (jag väljer ju till och med gymnasium anpassat efter honom..). Jag får helt enkelt hinna med två hästar om det skulle bli aktuellt :)
Sancho är och kommer alltid vara min älskling ♥

Det har ju varit lite diskussion på diverse bloggar/skvallerbloggar, om man ska ge svar på tal eller inte. Tänkte dela med mig av mina åsikter. Jag själv har gett svar på tal i inlägg en del gånger, när jag känt att det varit "nödvändigt". Jag ser det som en möjlighet till att förklara sig, inte skälla ut personen eller ge ett spydigt svar. Skulle någon säga att Sancho är ful när han har så mycket päls (det har hänt, ja), så hade jag skrivit ett svar på tal i ett inlägg, där jag vänligt förklarat att han är 27år och att man vanligtvis inte klipper äldre hästar eftersom de ofta har problem med att hålla värmen, och att han inte rids speciellt hårt. Det här var ju en kommentar som berörde många, jag vill ju att folk ska veta anledningen till att vi inte klipper Sancho, därför skulle jag lägga ut det i ett inlägg. Skulle det däremot vara en obetydlig sak, exempelvis varför jag har rosa schabrak (haha dåligt exempel), så hade jag inte skrivit det i ett inlägg utan gett svaret direkt till den personen.
Det jag tycker man INTE ska göra när man ger sval på tal i ett inlägg är att publicera efternamn/mejl, kanske inte ens blogg. Det är dålig stil. Dessutom tycker jag inte att man ska svara elakt, är det någon som sagt något riktigt dumt får man tänka att man ska vara bättre än den personen. Fast man ska ju inte ta hur mycket skit som helst ;) Hur ser ni på det här med svar på tal?

Nu har vi här i Tibro fått sportlov, äntligen! Men jag kan inte riktigt pusta ut än. För här sitter jag, en fredagkväll, och skriver ett projektarbete om judendomen/förintelse. Mitt fel att jag inte jobbat tidigare, men ändå. Jag har tills tolvslaget på mig att mejla skiten till läraren, och frågan är om jag kommer hinna.. Haha, jag hinner definitivt inte om jag sitter och bloggar ;)

Det jag ville säga var i alla fall att nu när det är sportlov har ni en massa roliga inlägg att se fram emot. Jag ska försöka knåpa ihop en massa redigeringstips, även fototips, mycket nytagna bilder och så ska jag sätta mig ned och skriva några riktiga åsiktsinlägg om diverse grejer. Dessutom hoppas jag att det blir mycket tid i stallet, så några roliga inlägg om Sanchos hyss kommer ni väl också få ta del av, haha. Sounds good, right? :D

Efter att ha suttit x antal timmar igårkväll/natt så har det blivit en hel del musiklyssnande. Jag antar att det inte bara är jag som har en viss typ av pluggmusik. I vanliga fall lyssnar jag aldrig på pianomusik, men det är faktiskt utmärkt att plugga till. Ingen text som tar fokus från arbetet, bara lugn, flytande musik som är behaglig men som samtidigt inte tar allt för mycket plats. Min favoritmusiker är Ludovico Einaudi, hans musik är verkligen helt magisk. Vad lyssnar ni på när ni pluggar?

Nationella imorse, uppsats i svenska, gick skit rent ut sagt. Vi fick fyra extremt dåliga ämnen att välja mellan, och jag spenderade 2h av 3h till att fundera ut vad tusan jag skulle skriva. Jag satt mest och käkade godis. Tog en godisbit, stirrade på pappret, tog en klunk saft, fipplade med pennan, tog en kaka, kollade på klockan. Great job! Det svåraste var att det inte fanns någon slags koppling till att kunna skriva en novell/berättelse, utan det var med krönika/brev/debattartikel, och det har jag ingen aning om hur man skriver. Det slutade med att jag fick ihop en wannabe-krönika med rubriken "Flammande kärlek", som handlade om ifall man skulle förlåta sin kille om han slog en plus en massa babbel om vad äkta kärlek var. Eh, jag var helt fel ute men det är ju inget jag kan göra något åt nu.

Dagens ridning kan inte ens kallas ridning, snarare åktur. Det har kommit 1dm snö här under dagen, och det fortsätter snöa nu på eftermiddagen/kvällen också, så jag hade inte direkt lust att ge mig ut på någon långtur i mörker och snöstorm. Det blev Sanchos tråkiga runda, jag satt och skakade för att det var så kallt medans han pinnade på i en fart jag inte direkt förväntat mig. Jag har en känsla av att han ville hem lika mycket som jag ;)

Blöt liten ponny som ville komma in, haha :)

Hur Sancho skulle vara om han var människa är väldigt, väldigt enkelt att gissa. Han skulle vara den där sura gamla farbrorn som går runt och muttrar saker för sig själv hela tiden, lite av en enstöring. Han skulle inte heller vilja erkänna att han kommit upp i åldern, utan vill gärna showa och anstränga sig mer än vad han klarar av ;) Okej, det där kanske var hans lite mer extrema sidor. Han skulle vara snäll egentligen, när man lärt känna honom, för det tar en liten stund innan han slappnar av och visar sitt rätta jag. Han kanske är lite blyg? Men när man väl vunnit över honom på sin sida så är han rätt nyfiken och hänger med på det mesta. Ja, så skulle nog Sancho vara om han var människa.

Nu har Eskadron visat upp sin vår/sommarkollektion för året. Jag måste säga att jag tycker dom tidigare har varit snäppet snyggare, men denna är sjävklart också väldigt snygg. Skulle absolut kunna tänka mig att köpa ett mörklila schabrak till Sancho, tror han skulle passa perfekt i det! Vad tycker ni, hiss eller diss?

Sancho är ju ganska lagom höjd för mig (jag är 164cm & han är 140cm), men det hade ju inte skadat om han varit nåågra centimeter högre ;)

Kan ju passa på att dela med mig av lite onödig fakta. Den högsta hästen jag ridit är Milda, som är över 170cm om jag minns rätt. Det är faktiskt enda gången jag blivit höjdrädd uppe på hästryggen, haha! Är man van vid en smäcker liten ponny så kan jag säga att 170 känns som Mount Everest.. Den minsta hästen jag ridit är Elvira, som är en liten minishettis på runt 80cm kanske? Dock tycker jag inte det räknas eftersom jag var liten då, därför räknar jag lilla B-ponnyn Cheeky som minsta. Henne red jag för kanske två år sedan, när jag var lika lång som nu, och det kändes extremt konstigt. Jag satt bokstavligt talat med knäna framför sadeln, och jag hade kramp i benen av att hon hade så kort trav! Det var verkligen i allra minsta laget, och det såg nog allt annat än vackert ut ;)

Idag blev det ett skrittpass i paddocken. Det har snöat under natten, och det har blivit slask/is på vägarna igen.. Suck. Paddocken hade okej underlag, men trav var inte att tänka på. Red med novabettet idag igen, och nu var han inte alls lika tjaffsig och hård i munnen. Jobbade inte direkt med något speciellt, gjorde lite allt möjligt men jag fokuserade ganska mycket på att ha jämt stöd i båda tyglarna och att ha stöd på yttertygeln på volten, plus att jag skulle trampa ned hälarna ordentligt, även blicken. Alltså blev det mycket jobb med MIG, kände att det var nödvändigt. Något annat som behövs just nu är en tränare.. Jag märker att jag gör så mycket småfel, jag måste ha någon som då och då kan påminna mig om ex. sitsen. Det blir ju lätt att man slappar lite när man rider själv, det gör i alla fall jag. Just nu vet jag inte hur jag ska lösa det, jag har varken tränare, paddock/ridhus eller häst som är igång men det löser sig nog. Jag har ju trots allt hela livet på mig att förbättras, även om jag helst skulle vilja ha en förändring nu.

Nu så har jag kommit hem efter en seg dag i skolan, fredagar är ju segast, right? Man bara går och väntar på att få HELG. Strax ska jag ta och cykla iväg till stallet, om jag har lite tur så är det medvind. Det är ju rätt fint väder ute i alla fall :)

Det är dagar som denna som jag bara vill somna och vakna upp när det är sommarlov. Jag är extremt trött på min skola (läs: en del lärare) och vill börja gymnasiet NU. Bara.. 5 månader kvar. Yaay.

Idag fick det bli lite pyssel med Sancho eftersom det blåste halv storm ute, plus att det var isgata. Längtar till våren så att man slipper alla dom här dumma förhindrena som gör att man inte kan rida ordentligt.. Pyssel var i alla fall välbehövligt, han har börjat fälla ordentligt nu så det fick bli en omgång med ryktstenen. Klippte hovskägget så gott det gick också, är ju lite svårt när det är så mycket nu på vintern :)

Det är lite svårt att säga något som vi gjort som jag är stolt över, för vi har ju inte gjort speciellt mycket egentligen. "Jag är jättestolt över den fräsiga galoppen vi får till i skogen". Nä, skämt åsido. Jag är nog lite stolt över att vi tog oss runt 20cm på tävlingen i våras. Inte för det var speciellt svårt då, haha. Det var väldigt roligt i alla fall, eftersom det märktes att Sancho tyckte det var så kul! Han är ju pensionerad tävlingshäst så han kanske saknar tävlingarna lite? ;)

Oj vad fort det går.. Haha!


Något annat jag är stolt över, som inte är något vi gjort direkt men. Jag är stolt över att vi har en bra relation. Nu säger jag ju absolut inte att vi har världens bästa relation, men vi har ju kommit en liten bit på vägen. Det märks mer och mer att vi förstår varandra bättre nu. Ibland räcker det liksom med bara en blick för att han ska förstå vad jag menar, ibland bara en tanke. Det är svårt att förklara, men det är i alla fall något jag är stolt över :)

Alla har vi dåliga vanor vi gör när vi rider. Man är ju aldrig fullärd, så något kan alltid förbättras. Men det här är några av mina dåliga vanor jag försöker jobba bort nu.

- Jag rider i princip alltid med halvöppen hand. Man ska ju inte hålla krampaktigt i tygeln, men man kan inte hålla som jag gör heller.
- Vänstertygeln glappar väldigt ofta, jag rider mycket med högerhanden, varför vet jag inte. Detta har jag blivit bättre på, men jag måste fortfarande påminna mig själv om att ha lika mycket stöd i båda tyglarna.
 - Jag kollar nedåt på hästens hals när jag rider dressyr.

Jag märker att sen jag slutat rida för instruktör har mina ovanor blivit värre. Glappandet med vänstertygeln har uppkommit ganska nyligen, dom andra två har jag alltid haft mer eller mindre hela tiden. Eftersom jag inte har möjlighet till att träna för någon just nu, så får jag väl helt enkelt börja bli mer medveten om saker jag måste ändra. Dvs, sluta "skogsrida" och ta tag i problemen! ;) Jag tror i alla fall att jag kan bli av med dessa ovanor på egen hand, så kanske dom är borta senast till sommaren? Det får bli ett mål.

Här ser vi ett exempel på att jag kollar ner på halsen.

Dom flesta av oss som bloggar, även andra på nätet, har väl någon gång kommit i kontakt med taskiga kommentarer/näthat. Det har varit lite diskussioner om det på TV vet jag, jag har dock inte sett något men jag tänkte dela med mig av lite åsikter om detta.

Jag själv har haft väldigt tur, för det är sällan jag får taskiga kommentarer här på bloggen. Men, dom få gånger det faktiskt ramlar in en kommentar som är allt annat än snäll - ja då känns det ju inte bra. Jag skulle aldrig kunna ha en storblogg, eftersom det medför fler taskiga kommentarer och det klarar inte jag av psykiskt, i alla fall inte i nuläget. Mitt självförtroende är allt annat än på topp, även om det blivit bättre den senaste tiden. Jag beundrar verkligen alla ni som står ut med taskiga kommentarer dagligen.  

Tillbaka till ämnet. Till er som skriver taskiga kommentarer, vad får ni ut av det? Blir ni lyckligare? Gladare? Jag tror inte det. Skulle det inte kännas bättre inombords, om du skrev en snäll kommentar istället? Att veta att man gjort en annan person glad, det är en bra känsla. Det kan göra dig gladare, för du vet att du gjort något bra. Testa det någon dag, jag lovar att man känner sig som en bättre person! :) Dessutom, står ni för era åsikter? Om du skriver anonymt på nätet att någon ex. är ful, skulle du våga säga det face to face? Jag tror inte det heller. Det är så lätt att kasta ur sig något dumt när man sitter skyddad bakom en skärm helt anonymt, men tänk efter innan ni skickar iväg kommentaren. Ni är smartare än så, det vet jag. Ni vet att det är jävligt illa att trycka ner en person, ni vet att det tillhör vanligt hyffs att säga något snällt, ge konstruktiv kritik eller bara hålla käften. Det är så enkelt - har du inget vettigt att säga, säg inget!

Vi som får taskiga kommentarer då. Vi måste tänka efter, vill jag lyssna på en person som är så feg att den inte ens vågar säga sina åsikter face to face? Den personen har antagligen inte mycket vett i skallen - så varför bry sig om en taskig kommentar som det inte ligger någon sanning bakom? Skriver någon att du är ful, varför bry dig? Du vet att ingen i din närhet älskar dig mindre för att du är "ful", så det spelar ingen roll om EN person råkar tycka att du ser dålig ut. Och antagligen är personen avundsjuk för att du ser bättre ut än den ;) Brukar du få negativa/taskiga kommentarer? Hur reagerar du då?