Jag kan inte bestämma mig för ett bästa minne, utan jag har efter mycket funderande (haha, man får verkligen tänka ordentligt när man skriver dom här inläggen!) kommit fram till en hel drös med minnen. 

---

Det mest speciella var för ganska längesen, kan det ha varit 2-3 år sen? I alla fall, det var innan jag börjat rida Sancho och då var jag skötare på ridskoleponnyn Merlin. En gång per år annordnade ridskolan ett skötarläger för oss skötare, 3 dagar. Sista dagen hade vi ett s.k skötarhopp, där vi tävlade om en vandringspokal tror jag? Det här året var vi runt 15personer om jag minns rätt, och alla vajde höjd mellan 20cm-70cm. Det högsta jag hoppat bana med Merlin innan då var 40cm, eftersom han inte fick överanstränga sig. Denna gången fick vi hoppa högre, så jag valde 60cm.

Väl inne på banan bestämde jag mig för att satsa lite, och rida med mer fart. Han brukade inte vara speciellt pigg, men just den dagen lyssnade han framåt! Jag minns inte så mycket från när vi var inne på banan, förutom när vi svängde in mot regnbågshindret (som dessutom var lite högre än resten av hindrena). Jag hade aldrig hoppat det hindret förut så det var ju lite extra nervöst, men vi klarade det och resten av banan felfritt, med en bra tid. Placeringen spelade ju inte såå stor roll egentligen, jag var supernöjd med insatsen bara, men vi kom i alla fall 3:a! Med andra ord slog vi många andra på nätta tävlingsponnyer och mer tävlingsrutinerade ryttare ;)

Filmen om Merlin, saknar dig <3


Mitt bästa minne med Sancho.. Hm. Vi har många bra minnen, men inget riktigt, riktigt speciellt som ploppar upp i huvudet direkt, kanske för att det är många som är speciella? Men jag kan berätta lite kort om några minnen som jag minns lite extra nu när jag tänker efter. Det sötaste måste ju vara första gången han gnäggade till mig, eller när han följde mig fram och tillbaka genom hagen i hopp om få följa med in. Det som jag blivit gladast över var när jag satt upp på honom första gången efter hältan, då kom det faktiskt en och annan glädjetår. Eller när han gick så "perfekt" en gång på gärdet, när allt verkligen klickade och man fick den där härliga ridkänslan man alltid strävar efter. Finns verkligen många fina minnen med Sancho, och jag hoppas vi kan få många fler!