Idag fick jag känna på hur en envis och bångstyrig Sancho är. Vi testade en ny väg uppe i skogen, som kanske inte var den bästa men alltid bra med lite variation. En bit bort från stigen vi gick på går ett motionsspår, och självklart var det massa människor ute i det härliga vädret. Grejen var då att Sancho trodde en klunga mörkklädda personer var en älg.. Han är livrädd för älgar, så han frös fast i marken, blåste upp sig och efter en stund svängde han runt och försökte springa iväg. Fine, jag förstår att han var rädd, så jag pratade lite lungnade med honom och vände runt honom åt rätt håll igen. Efter 5 min var han inte längre rädd, men han skulle INTE gå åt det hållet jag ville. Han småstegrade, svängde runt, sprang iväg och var allmänt dum. Men skam den som ger sig! Tillslut fick jag honom att gå framåt, halleluja ;) Resten av turen var han arabig, skulle promt gå med huvudet uppe bland stjärnorna, svansen rakt ut och snabbt skulle det gå också. Jaja, han var glad och nöjd när vi kom hem i alla fall, haha.

Det blir ett bildlöst inlägg eftersom internet lagt av. Lägger ut massa bilder imorgon om jag kan!