Först visste jag nästan ingenting om vad det var för häst som jag skulle rida. Det jag fick reda på av pappa (som hade pratat med Sanchos ägare) var att det var en 25-årig gammal hopp-ponny som var pigg i skogen. Då föreställde jag mig såklart en svart, maffig ponny som såg ut som en frieser.. Ehm, väldigt realistiskt. Pappa kom inte riktigt ihåg namnet men jag lyckades lista ut att han hette Sancho, och då visste jag exakt vilken ponny det var eftersom jag sett honom på någon clear round på ridskolan. Men då blev jag om möjligt ännu mer nervös, eftersom jag visste att han reds (och fortfarande rids) på ponnyhackamore. Sånna bett finns ju inte direkt på ridskolan, och på nätet läste jag att det var totalt annorlunda mot att rida med vanligt bett. 

Behöver jag ens säga att jag var grymt nervös när jag skulle "provrida"? Åt nog knappt nått på hela dagen, haha. Och dessutom hade mina linser tagit slut, så jag såg ingenting. Det jag såg i hagen när vi skulle hämta honom var en röd fläck, haha. Men det gick bra ändå, och jag kunde i alla fall se att det var en supergullig liten ponny ;)
Nervös för bettet hade jag knappast behövt vara, fast jag vågade inte ta så mycket i honom för jag var rädd att jag skulle skada honom. Tror inte jag vågade ta i honom förens efter 2 veckor, kanske mer, haha.
Det gick i alla fall jättebra när vi red, jag hade förväntat mig att han skulle vara liiite piggare men han var ju ändå ganska pigg. Det jag skrev i bloggen om honom var;
- Supersöt
- Supermysig
- Lagom pigg
- Jättelätt att fatta galopp på, haha
Och allt det där stämmer ju in på honom fortfarande ;)


Bilden är tagen från första gången jag red honom själv utan att någon med, förutom Ellen som tog kort då.
Här ser ni också min icke existerande tygelkontakt ;)

---